Parallellt [med Kristina Matousch] visas ett starkt urval av Gabriella Ioannides måleri. Liksom Matousch är hon verksam i Skåne och har flitigt ställt ut i Simris genom åren. Hennes penselföring är så prydlig att den halsbrytande surrealismen som hon ägnar sig åt nästan smyger under radarn. Ungefär som om den väluppfostrade flickan plötsligt står framför dig med huvudet under armen. Här kan ett par strumpklädda ben övergå i en divanliknande möbel som vore det en naturlig följd av sakernas tillstånd.
Visst är det absurt, men framför allt är det ett existentiellt ingenmansland som Ioannides på en gång befolkar och inreder. I dess sakliga, pastellfärgade rum visar hon hur tunn linjen är mellan det rationella och irrationella. Allt är upplyst men inget förklarat, och det är precis som det ska vara.
Carolina Söderholm, Ystads Allehanda 11.5 2021
Alongside [Kristina Matousch’s exhibition] there is a strong selection of Gabriella Ioannides’ paintings. Like Matousch she lives and works in Skåne and has exhibited frequently in Simris over the years. Her brushwork is so neat that the breathtaking surrealism she engages in nearly flies under the radar. Almost as if the well-mannered girl is suddenly standing before you with her head under her arm. Here, a pair of stocking-clad legs, can turn into a divan-like piece of furniture as if it were a natural consequence of the situation.
It is certainly absurd, but above all it is an existential no-man’s-land that Ioannides both populates and furnishes. In its matter-of-fact, pastel coloured rooms, she shows how thin the line is between the rational and the irrational. Everything is illuminated but nothing is explained, and that is just as it should be.
Carolina Söderholm, Ystads Allehanda 11.5 2021